Litt	Fabrikat	Kommentar
Mg 617	Hembygge	Korg Hobby-Teknik; chassi Roco E94.
Hg 665	Hembygge	Chassi Kaj Nilsson
O 210	Hembygge	Chassi Liliput ÖBB 1245
F 627	Hembygge	Korg Wentzels (1946); chassi Roco E18
F 1200	Byggsats Keyser
Zm (SJ Z2)	Hembygge	Tenshodo motorboggie
Ma 881	Hembygge	Jeco chassi och korg
Xoa8	Hembygge	Drivställ Roco DB 218; Limas NSB vagnar
Ma xxx	Hembygge	Korg Hobby-Teknik; chassi Roco E151
Rc2 1027	Märklin Rc 1010 (3043)	Hamo motorboggie
T43 220	Hembygge	Drivställ Roco BR 290
Rb1 1001	Hembygge	Drivställ Roco Rc6 1323

Rb1 1001

Det udda Rb-loket ger mycket ”vill ha”-känsla och har funnits där i bakhuvudet i många år. När MJ-Magasinet i nummer 4, 2020, kom med ritningar och bilder fanns det ingen ursäkt längre. Det fiffiga med Rb-loket är att alla chassimått är ekvivalenta med Rc-loket, och att jättefina färdiga drivsystem finns därmed att tillgå från Roco. Det är bara korgen som behöver byggas. Och den är också väldigt lätt att få till, med släta sidor och helt rak taklinje. Utmaningen ligger istället i målningen, med alla dekorationslinjer, numrering, mm.

Boggie-detaljeringen i det valda drivstället är kanske inte helt korrekt, men jag prioriterar i det fallet driftsäkerhet och förenkling för mitt budgetbygge. Norrlandsplogarna ska dock ersättas med gallerplogar. Med lite vinterpyssel under pandemin, och avrustning av ett för min bana alltför modernt Rc6-lok, får jag till ett hyfsat Rb-lok till en billig penning. Tåget behöver inte ha gått bara för att man har missat René Sjöstrands snygga etsplåtar från millennieskiftet, eller nyligen utsålda jättedyra Rb-supermodellen från One:87…. 

T43 220

Under åren 1973-1978, dvs. några år innan Lima (1979) och Jeco (2011) kom med sina modeller av T43, byggde jag denna modell helt i mässing. Ambitionen var högt uppskruvad och något av en supermodell och ”mästarprov” för medlemsskap i SMJ. Målningen blev väl sådär, och drivningen har väl aldrig fungerat tillfredsställande. Men nu sätter vi kniven (eller snarare lödkolven) i loket för att med ett Roco chassi få ordning på gångegenskaperna.

Alla delarna kan lätt skruvas isär, och faktum är att det här är andra gången nytt drivchassi installeras. Tidigare chassi, först helt hembyggt och senare Tenshodo motorboggier, led av samma problem som Hg:n – dvs. växelvis låsning av snäckväxlar och därmed ryckig gång på spåret.

Den här gången tar vi drivningen från Rocos BR 290. Men motorn där är för bred, så vi installerar istället Canons 15 mm klockankarmotor, inköpt från MJ-Hobby. Slutligen är loket försett med ljudchipp och högtalare, samt förberett för belysning. 

 

Rc2 1027

SJs första Rc-lok kom 1967, och redan året därpå kom Märklin med sin modell av Rc 1010 (3043). Som 14-åring gjorde jag vid den tiden någon veckas skolpraktik på Lek & Hobby i Högdalen. Det var ju helt oavlönat, men när veckan hade gått sa butikschefen – Jakobsson minns jag att han hette – att jag kunde få välja nåt i Märklin-hyllan som tack för hjälpen! Jag trodde inte det var sant, och frågade försynt om det var ok med Rc-loket? – Absolut, blev svaret. På den tiden kostade loket 98 kr, vilket jag tyckte var en förmögenhet och alldeles för dyr erättning för min veckas jobb där.

Inte ens det här loket kunde jag låta bli sätta igång att meka med. Först ombyggnad till 2-räls DC, vilket fungerade sådär. Efter byte till Hamo-boggie med statisk fältmagnet gick det bättre. Sedan stylade jag om loket till Rc2 1027 med störningsfilter-lådorna på taket. Nu är det så dags för (i) digitalisering, och (ii) äntligen få dit korrekt numrering av loket (Rc2 1027).

Visst är det 50 år gamla klassiska orangea loket fortfarande oförskämt snyggt?

Ma 881

Det här loket blev ett helt oplanerat bonus-bygge i år (2018). Bakgrunden är att jag på 70-talet satte ihop en modell av Ma-loket baserat på Hobby-Tekniks etsplåtar. Drivstället tog jag från ett Piko-lok, som var av dålig kvalitet redan då, och som nu 40 år senare hade oxiderat ihop helt bortom all räddning. Ett nytt drivställ behövdes alltså. Av och till handlas det med Jecos Ma-chassi på Tradera, så jag ropade hem ett sånt. Men att få det bastanta gjutchassit att passa ihop med min korg insåg man direkt var totalt omöjligt. Så det fick bli en annan lösning för mitt Hobby-Teknik-lok, läs här: Ma xxx.

Så stod jag där med ett juste och oanvänt Jeco-chassi. Då såg jag att också Jeco-korgar handlas lite då och då på Tradera, så då ropade jag hem en sån korg, och tänkte att nu får jag ihop ett snyggt komplett Jeco-lok. Men dom här grejerna passade inte heller ihop, förklaringen är att Jeco under åren har gett ut Ma-loket i olika serier och omgångar med lite olika konstruktionslösningar. Men med lite slipning av gjutchassit och modifiering av detaljer på insidan av korgen, passade delarna så småningom ihop.

Chassit hade redan högtalare, så jag tänkte det kunde vara kul med ett ljudkort. Så köpte ett sånt från MJ-Hobby, och Jan Wallin, som jag var i kontakt med, tyckte det var kul se gammalt Jeco-skrot komma till användning. Han varnade mig dock att lysdioderna i strålkastarna inte fungerar korrekt och att där var någon felkoppling.

Jag tryckte dit digitalchippet och satte loket på spåret – och poff sa det med en liten rökpelare från chippet. Där rök tusen spänn. Efter felsökning är jag ganska säker på att en överlödning och kortslutning mellan stift 17 och 18 i 21MTC-kontakten på baskortet var orsaken till skadan. Efter att ha eliminerat kortslutningen har jag dock inte testat igen (hur många tusenlappar vill man riskera bränna upp?). Däremot fungerar loket helt ok med ett vanligt chip utan ljud (alltså riskera bara 300 spänn) i NEM-kontakten, så det får bli så tills vidare.

Jag mätte upp lysdioderna och kom fram till hur de skulle kopplas för att få en acceptabel funktion, se bilderna nedan. Alla delar till korgen följde inte med, så det blev lite pysslande att få ihop ett komplett lok. Korgen såg också alltför plastig ut, men jag gick kanske lite fört hårt fram med nedsmustningen – loket blev nog för skitigt helt enkelt. Men plastigheten försvann….

Mg 617

Jag minns än idag första gången jag såg Mg-loket. Det var när jag fick SJK’s första utgåva av bokserien Svenska Lok och Motorvagnar i 1969. Jag bläddrade snabbt igenom boken och upptäckte en mängd spännande lok som jag aldrig hade sett förut. Ett av dem var det maffiga Mg-loket – jag tyckte det var det tuffaste jag hade sett. En svensk ”Krokodilen”, nästan. Lite senare samma år besökte jag tågklubben i Stockholm, som då låg på Hamngatan, i Sagerska huset. På banan fanns en modell av Mg-loket, byggt av Rune Hanspers. Jag var mycket imponerad av den modellen. Ett sånt lok måste jag bara ha! Senare kom jag att besöka GMJS i Göteborg, och där imponerade Rustan Lange’s hembyggda Mg i 0-skalan (1:45). I början på 70-talet tog Bosse Ekmark på Hobby-Teknik på Upplandsgatan fram etsplåtar för olika modeller. När han berättade att plåtar för Mg var på gång var det bara att slå till! Det var den första serien som inte var genometsat, senare när Bosse hade förfinat tekniken skulle det komma en version med genometsade fönster och konturer. Den första versionen krävde alltså mycket sågande och filande. Och plåtarna blev därför liggande. På en resa i Bergslagen, kanske det var 1974, hade jag fått tillstånd medfölja ett godståg på natten från Kil till Borlänge. Döm om min lycka när det var just ett Mg-lok som skulle dra tåget! Lyckoruset och adrenalinet var på topp när de 2,640 kW drog igång tåget med öronbedövande ljud och vibrationer. Det blev en fin nattfärd på Bergslagsbanan i ett av Sveriges tuffaste lok.

Mer än 40 år senare, 2016, plockade jag fram plåtarna ur gömmorna. Kunde man göra något med dem? Jag bestämde mig för att ta Rocos E94 som donatorlok för drivning och drivställ (Trainshop, Stuvsta, 1.100 kr). Det visade sig mer komplicerat än vad jag hade trott. Boggierna i Roco’s modell av det långa E94 är monterade i en avancerad excentermekanism som behövde replikeras i det betydligt kortare egendesignade chassit för Mg. Ventilationsgaller kommer från Kaj Nilsson i Västerås, och plogarna från MJ-Hobby. Jag utrustade modellen med ESU lokpilot v4.0 och med ljud för Hg-loket (MJ-Hobby, Västberga, 1.100 kr), i brist på annat. Belysningen utgörs av lysdioder från ljusslinga inköpt på ICA för 25 kr. Den SJ-bruna färgen är Biltemas rostskyddsfärg på sprayburk.

Så byggde jag till slut mina drömmars lok, en riktig arbetshäst som sticker ut i vitrinskåpet och på banan – och som är en hyllning till min ungdoms hjältar Rune Hanspers, Rustan Lange, och Bosse Ekmark. Under åren sen dess har flera gett sig på att ge ut byggsatser till Mg-loket, bland annat Kaj Nilsson erbjuder en byggsats i mässing och nysilver, och Brimalm gav ut en kort serie med färdiga supermodeller av Mg, som man då och då kan finna på Tradera, där de betingar priser på upp till 15.000 kronor. Men det var ju lite kul att bygga loket själv med dom gamla plåtarna från Bosse Ekmark

 

 

Här kalibreras Mg-loket på SMJs kalibreringsbangård.

 

 

Hg 665

De elektriska enhyttsloken Hg var en vanlig syn i barndomens Älvsjö och på Nynäsbanan. De drog både lokaltågen och godstågen. Det som fascinerade var lokens utformning och karaktär till skillnad från de mer vanliga box-liknande D-loken. Hg blev det första loket som jag byggde och färdigställde. Jag till och med skrev om bygget i modelltidningen Skarvjärnet 1971. Skarvjärnet hade startat som klubbtidning för GMJS, som föregångare till Rälspiken, och sedemera tagits till nya nivåer med offsettryck och riksspridning av den anrika klubbmedlemmen och redaktören Jon Fast (-2008). Hg-loket blev ett robust bygge och har genomgått revision vid ett par tillfällen under årens lopp, nu senast 2018.

Drivningen var tidigare lokets akilleshäl. Den första hembyggda fungerade aldrig bra. Några år senare ersattes boggierna av två motorboggier från Tenshodo. Men inte heller det blev bra – problemet är att snäckväxlarna låser drivningen växelvis i vardera boggien, och lokets framdrift blir ryckigt. På MJ-marknaden i Håverud 2017 hittade jag ett komplett fungerande chassi för Hg från Kaj Nilsson, som jag köpte för 500 kr. Med lite tillpassning fäste den hembyggda lokkorgen till chassit perfekt. Drivningen fungerar nu utmärkt! Loket är handmålat i oljefärg, Engelskt Rött, blandat med lite svart och grått. Loket är klart för digitaldrift, ESU lokpilot v4.0. Belysningen utgörs av lysdioder från ljusslinga inköpt på ICA för 25 kr.

Sedan 70-talet har Hg-loket presenterats i en rad byggsatser och färdigmodeller från flertalet svenska entusiastföretag, senast från Jeco i prisvärt och detaljrikt utförande. Jag passade på att köpa ett Jeco-lok när det under en kort period 2017 såldes till nedsatt pris. Så nu har jag två fungerande Hg-lok i samlingen – men det egna bygget är naturligtvis ögonstenen! Vad hände med Tenshodo-boggierna? Tja, en av dem blev en lokomotor BJ Zm (SJ Z2), men det är en annan historia.

F 1200

Keysers byggsats i vitmetall kom 1981, och 2018 – 37 år senare – tog jag fram denna och satte igång… Direkt reagerade jag på att motorn såg för klen ut. Jag bestämde mig då för att lägga en betydligt större motor från Conrad, med ett svänghjul från MJ-Hobby, i tendern, och med kardan-kopplingar få drivningen till 2:a hjulparets snäckväxel.

Strömupptagning är alltid ett potentiellt problem. Jag satte då som mål att ta upp ström på alla 10 axlar, så det blev lite pyssligt minst sagt, men nu är det på plats. Tendern byggde jag ihop först. Jag konstaterade då att det var lite si och så med måtten, t.ex. är bufferthöjden över rök för låg, vilket också gäller lokdelens buffertar. De behövde alltså justeras uppåt. Drivhjulsdiametern, 20.3 mm, är också för liten, skalenligt är 21.6 mm det korrekta. För övrigt tycks loket i sin helhet ha ungefär rätt höjd, kanske 1 mm för högt egentligen. Istället för att limma ihop alla delarna så har jag för de större delarna, såsom tender, panna, och hytt modifierat och inpassat delarna med skruvförband, så att det går lätt att ta isär.

Tyvärr är snittet mellan hytt och tender lite klumpigt och överdimensionerat utformat, och avståndet däremellan blir lite för långt. Det är säkert en designkompromiss för att loket ska kunna gå i relativt skarpa kurvor. På en bana med minimum 600-750 mm kurvradie skulle man önska en tätare koppling och där hyttaket tillåts gå ut över tendern en bit, precis som i verkligheten. Med lite jobb skulle man kanske kunna bygga om den delen, vi får se om andan och motivationen växer sig tillräckligt stark…

F 627

För mer än 40 år sedan fick jag från SMJ överta en F-lokskorg i gjutmetall, en gammal Wentzels byggsats från 1946. Dom här delarna har blivit liggande. Jag hade en gammal idé att förse loket med ett kedjedrivet chassi, och gjorde under 2017 ett tappert försök. Men det blev för krångligt. Så jag tog till plan B istället, ett E18 donatorlok från Roco. Det var lite pyssel med det också, eftersom E18 är för långt. Så drivstället behövde kortas av, och en kortare motor från Conrad monterades.

Det modifierade chassit går helt underbart. Loket är försett med digitalchip. Belysningen utgörs av lysdioder från ljusslinga inköpt på ICA för 25 kr. Korgen är sprutmålad, först med Tamiya’s grå primer. Därefter taket med mörkgrå från Tamiya. Efter att prövat olika alternativ, tycker jag att Tamiya är klart överlägset. Ger en fin finish och mycket bra häftförmåga – ingen risk för färgsläpp när maskeringstejpen tas bort. Den SJ-bruna färgen är Biltema’s rostskyddsfärg på sprayburk. Den är väl lite si och så i kvaliteten, men ger ett hyfsat helhetsintryck. Sedan tidigare har jag ett Jeco F-lok med digitalchip och ljud. Så nu är det två F-lok som pryder spåren!

Zm (SJ Z2)

Efter att Hg-loket hade fått ny drivning av typ Kaj Nilsson, stod jag där med två Tenshodo-boggier. Kunde man göra något med dem? I alla fall en av boggierna. Dreven i den andra boggien var slutkörda. Jag kollade hjulbasen och möjliga 2-axliga förebilder, och fastnade för Z2-lokomotorn. Bilderna på den rostiga och nedgångna lokomotorn på BJs:s hemsida inspirerade. Bildkvaliteten var också så god att väsentliga mått och proportioner kunde härledas, vilket var tacksamt eftersom jag inte hade tillgång till någon ritning. Efter några kvällars filande i mässing var skapelsen klar. Loket är handmålat i oljefärg, Engelskt Rött, blandat med lite svart och grått. En tyngd i loket hjälper upp vikten till 98 g. Återstår att sätta i ett litet digitalchip och justera taket något. Loket går jättefint, se videon nedan, trots sin ringa vikt och strömupptagning bara på två axlar. Om där skulle bli problem med driftsäkerheten, är plan B att hänga på en liten godsvagn med extra strömupptagning. Bilder på Zm lokomotorn lånade härifrån.

O 210

I tonåren kretsade intresset mycket intensivt kring Bergslagsbanan. Att ge sig på bygga det säregna O-loket var en lika hög önskan som en avlägsen utmaning: det måste bara bli bra! Inga halvmesyrer. Så därför blev det inget O-lok, då. Bara en bok om loket 1976…. Men redan 1973 köpte jag i Graz, när jag var på MOROP-kongressen, Liliput’s modell av ÖBB 1245, som skulle kunna fungera som donatorlok. Så äntligen i 2017 filade jag till en korg i mässing och anpassade chassiet – nu har jag mina drömmars O-lok färdigt som en fungerande modell! Loket är sprutmålat med färger som jag beställde efter färgkodsanalys av bilder på nätet. Från Kaj Nilsson i Västerås köpte jag, också i 2017, hans byggsats till O-loket, som jag ännu inte har tagit tag i. I kontrast till det färgglada och fräscha BJ-loket, roar tanken mig att bygga modellen som SJ:s Bk och i kraftigt nedgånget skick….

Här otroligt fina O-loket, och Ds-loket i bakgrunden, båda med UGJ-korg, byggt av en annan SMJ medlem.

Xoa8

Jag hade några gamla Lima NSB-vagnar och satt och tittade på dom. Vad kan man göra med dom? Då slog det mig att de blir perfekt utgångsmaterial för Bergslagsbanans motorvagnståg XoA ”GDG-expressen” (SJ Xoa8). Fönstren är något för stora, men vad gör väl det när man slipper fila fram fyra vagnars fönster ifall man skulle bygga i mässing? Sen gick jag ut på Tradera och ropade in ett antal kompletterande vagnar till billig penning.

Drivstället tänkte jag ta från Rocos E41, som jag köpte begagnat, men i nyskick, på Mj-Hobby för 600 spänn, vilket var jättebilligt eftersom det redan hade digital-chip monterat. Provkörning av loket avslöjar helt underbara gångegenskaper, nästan lite synd sätta sågen i loket…. Men sen kom jag på att dieselloket BR 218 från Roco passar ännu bättre med hjulbas och hjuldiameter, så jag ropade in ett sådant på Tradera. 

Lima-vagnarnas MD-boggier byttes ut mot gamla Liliput Görlitz-boggier jag hade liggande sen 70-talet. Boggierna har längre hjulbas passande för XoA, och stämmer bättre överens med tidsandan från 40-talet. Alla boggier kompletterades med strömupptagning. Här är några bilder av A- och B-vagnen.

De runda hyttändarna är en av de stora utmaningarna. Hur de ska sågas ur plåten, och var snitten ska läggas för att underlätta bockningen av plåten är något som man går och funderar på dagligen. Till slut satte jag i sågen och lade ett par snitt längs sidofönstren ner mot mitten och under fönstren fram till mittstolpen.

Som gammal BJ-vän tänkte jag först göra XoA i BJ-utförandet, men jag måste säga att jag aldrig har varit förtjust i tågets speciella färgsättning på BJ-tiden. Det var dessutom bara en kort tid med denna färgsättning från leverans till förstatligandet av BJ. Från barndomen minns jag de här tågen i SJs snygga färgsättning, och det är väl så de flesta minns just det här motorvagnståget. Så därför färdigställer jag tåget i SJ-utförandet som Xoa8 254.

 

 

Ma xxx

Hobby-Teknik Ma.